Emma Sohlgren

Italiensk opera i Sverige under frihetstiden 1719–1772

I mitt doktorandprojekt undersöker jag hur italiensk opera introducerades i Sverige under mitten av 1700-talet och hur det kan sammankopplas med de olika maktanspråk som olika individer och grupper hade under frihetstidens svaga kungamakt. Vem importerade italiensk opera till Sverige och varför?

Drottning Lovisa Ulrikas operauppsättningar under 1750-talet har uppmärksammats i tidigare forskning, men förekomsten av arior och operor i andra sociala sammanhang, till exempel på offentliga konserter och pjäser eller i privata musiksamlingar, var troligen av stor betydelse för den bredare spridningen av operan och lade grunden för dess utveckling i Sverige under den senare delen av 1700-talet och under 1800-talet.

Genom att studera ett tidigare delvis outforskat källmaterial kan vi få en större förståelse för operans roll i Sverige under frihetstiden och för hur den italienska operan och musiken kan ha använts både i och utanför hovet för att stärka politiska intressen eller individers status. Detta kan i sin tur ge nya perspektiv på hur opera seria användes och bidra till den pågående diskussionen om operans sociala funktion i Europa generellt under den här tiden, samt belysa större processer som kulturellt utbyte och appropriering och musikens roll som identitets- och statusmarkör.

Mathias Boström

Fonografen för framtiden: idé och praktik kring svenska arkivinspelningar 1896-1930

Med inspelningsteknikens utveckling kring sekelskiftet 1900 fick ljudet en ny lagringsform.
Förutom nyhetens behag och kommersiell produktion av fonogram gjordes inspelningar med dokumentära intentioner för att bevaras till framtiden. Avhandlingsprojektet handlar om arkivinspelningar i Sverige under tiden 1896-c:a 1930, då fonografen var den teknik som användes för dessa ändåmål. Frågeställningarna rör frågorna om varför man spelade in ljud (i synnerhet musik) i detta syfte, vad som spelades in, av vilka, och hur det gick till.

Julia Schlichtina Björklund

Den ryska långfredagsmässan i ett historiskt perspektiv

Den ryska långfredagsmässan kan följas tillbaka till den bysantinska liturgin och dess urkristna rötter. Den skall i avhandlingen tjäna som illustration till den ryska kyrkomusikens utveckling generellt. Särskild uppmärksamhet ägnas tydningen av neumerna, de nottecken som användes i de medeltida manuskripten i hela den kristna världen - i den ryska kyrkan fram till slutet av 1600-talet. Neumer används fortfarande av de ryska gammaltroende och i den grekiska kyrkan. De är inte helt översättbara till modern notskrift och anger också andra aspekter av musiken.

Kjell-Åke Hamrén

Sven Karpe och den svenska violinpedagogiken

Under krigsåren på 1940-talet, när hela Sverige var satt på krigsfot, dominerades svenskarnas liv av krisberedskap och försörjningsproblematik. Inte bara den offentliga förvaltningen, näringslivet och det ideella Sverige tvingades till "time out" från ett normalt vardags- och arbetsliv, även kulturlivet stannade av i väntan på krigets utgång. När freden väl kom gick Sverige, liksom västvärldens länder i stort, in i en långvarig högkonjunktur som i vissa avseenden varade ända fram till början av 1970-talet. Statsmakten tog det ena initiativet efter det andra och gjorde stora investeringar i utbildning, offentlig välfärd och infrastruktur. 

Kjell-Åke Hamréns avhandlingsarbete handlar om just en sådan efterkrigsföreteelse, nämligen professionaliseringen av undervisningen i violinspel på Musikhögskolan i Stockholm. Den handlar också om hur en helt ny yrkeskår, violinpedagogerna, uppstod vid samma skola under samma tid, och hur denna fick helt avgörande betydelse för den långsiktiga standardhöjningen av violinistprofessionen. En särskild fallstudie ägnas violinisten och pedagogen Sven Karpe, vars gärning som lärare på musikhögskolan från 1950 och vid sommarkurser för violinistiskt talangfulla ungdomar i jämtländska Kall från 1954, kom att bli tongivande i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Tyngdpunkten i avhandlingen ligger på det eventuella samspelet mellan den statliga reformpolitiken inom den högre musikundervisningen och det av Sven Karpe ledda arbetet att identifiera undervisningsmetoder som långsiktigt kunde främja tillräcklig bredd för att möjliggöra verklig spets inom svenskt violinspel. 

Carolien Hulshof

Music and change in Swahili gendered society: unyago in Zanzibar

I min forskning kommer jag att fokusera på unyago, en särskild initieringsritual med musik och dans som utförs i Östafrika och som markerar en flickas transformation till kvinna. Det inbegriper utförandet av danser och sånger samt en uppsättning instruktioner, som behandlar ett stort antal kvinnors problem som sexualitet, lust och orgasm, fertilitet, graviditet och barnomsorg.
Jag kommer att studera unyago bland Waswahili på Zanzibar, ett hybrid-islamiskt samhälle som innehåller många olika element från olika ursprung som har blandats i århundraden. En viktig egenskap hos swahili-samhället som följer av den islamiska religionen är könssegregering, med begränsad rörlighet för kvinnor i den offentliga sfären.
Jag ska visa hur unyago spelar en roll i strid med uppsatta sociala regler och hur kvinnor förhandlar om sin ställning genom denna ritual. Denna studie kommer att undersöka och analysera musik och dans, eller ngoma, av unyago, för att förstå hur och varför musik erbjuder ett sätt att förstå samhällsförändringar och hur musikaliska förändringar speglar och formar förändringar i könsrelaterade maktförhållanden.  

Detta forskningsprojekt har kopplingar till forskningsprogrammet Engaging Vulnerability, som bedrivs vid institutionen för kulturantropologi och etnologi.

Helen Rossil

Sång som religiös praxis: Kingoton och Brorsonsång

I hela det nordiska området finns folkliga protestantiska sångtraditioner, dvs. andlig sång som antingen i repertoar eller i sångsätt avviker från den officiella kyrkans normer. I mitt doktorandprojekt undersöker jag inspelningar av folklig psalmsång i Danmark, gjorda under åren 1930 – 1965. Dessa inspelningar dokumenterar reminiscenser av de två huvudfårorna i traditionen: sång efter ”Kingos Psalmbok” från 1699 och sång efter ”Brorsons Psalmbok”, egentligen en samlad utgåva av H. A. Brorsons två diktsamlingar. 
   Med Kingotonen traderades ett arkaiskt, långsamt och heterofont sångsätt som sannolikt var utbrett i kyrkor på landet under 1500-, 1600- och 1700-talet, medan Brorsonsångens vismelodier sjöngs utanför kyrkan, t.ex. vid husandakten, främst under 1800-talet. Båda traditionerna var levande i miljöer inom den pietistiska väckelsen. Förutom inspelningarna står de två psalmböckerna centralt i projektet. Genom att peka på det starka sambandet mellan sång och bok, vill jag visa hur den vokala realiseringen av psalmbokens texter utgjorde en religiös praxis, och hur sångarna i denna praxis kunde bygga och stärka sin religiösa identitet.       

Senast uppdaterad: 2021-04-13